I don’t ask.

augusti 16, 2008

Jag frågar inte om jag får lov att göra olika saker. Jag gör dom ändå.  Jag behöver inte varken min pappas löjliga underskrift för mitt namn. Jag behöver knappast någon kompis som säger att jag inte kommer kalla dig för Vanessa. Nej, men skit i det då fullständigt. Jag bryr mig inte, kalla mig horan, slampan, kortisen. Mikaela. Vanessa. Vad du nu vill, it’s up to you.  I don’t ask for your permisson. So sorry. Jag får väl vara bitterfitta då. Ärligt talat jag märker på vissa att dom tycker jag är helt blåst och dum i huvudet som får för mig att byta namn. Men dem som har läst på bilddagboken vet varför jag vill byta namn. Och jag har redan tagit upp det med min pojkvän att jag vill byta. Inte ens min pojkvän bestämmer det. Och det vet han. Men han säger att han gillar namnet Mikaela. Han tvingar inte mig att ha kvar det. Men han kommer fortfarande kalla mig Mikaela. Varsågod. Ni kallar mig vad ni vill. :)

Något jag märker är att ni tar avstånd blir inprincip sura på mig. Varför mitt val, mitt beslut. Jag blir lite små sur faktiskt. Jag väljer inte vad ni ska ha på er, jag väljer inte hur ni ska gå eller vad ni ska heta. Jag väljer åt mig själv ska ni ha jävligt klart för er. Men jag hade fan respekterat er om ni hade bytt namn och kallat er för det ni har velat byta till. Men vissa är positiva andra inte. Det roliga är att dom jag knappt umgås med är positivare än vad dom jag umgås med är. Det är lite sjukt.

Ni må vara mina vänner, men ni har ingen talan i mitt namn byte. So sorry. Ni väljer vad ni vill säga. Men som sagt. Jag trodde jag kunde ha stöd från er, okej ingen jätte sak att ta sig igenom. Men men.

Jag är glad i alla fall att Robin tog det okej. Visst han tycker Mikaela är fint. Men han sa också att det är mitt val och mitt beslut. Han sa också att han inte älskar mig mindre för det.

Hallå jag fattar också att det är sjuk grej att bara göra. Men hallå sen när var jag normal? Aldrig jag kommer förmodligen aldrig bli det heller. Sorgligt men sant. Ärligt talat. Jag ändras inte bara för jag byter namn. Men varför byter ni då kan ni tycka. Bra fråga!

Jag byter för att jag inte trivs med Mikaela. Jag trivs inte med det. Jag har hatat det namnet i flera år. Så länge jag kan minnas. Jag har alltid älskar namnet Vanessa. Man pratar inte om namnbyten så bara. Jag har inte gjort det även om jag kanske pratar mycket. För vissa tror folk att jag vill passa in. Jag skiter i vilket. Jag behöver inte passa in, jag bryr mig inte om jag passar in. Jag försöker inte passa in någonstans. Bara för jag byter namn..

Fuck you all!

 

Lämna ett svar