Kanske inte borde stanna upp?

Mycket tankar är det som far runt i mitt huvud, kanske bäst att inte stanna upp.

Uppbrott är alltid smärtsamt, det kommer säkert inte vara det sista heller. Ibland önskar jag att jag var starkare än jag var, uppskattar den tiden jag får med olika personer. För man inser inte det förrens det är borta. Tyvärr!

Hade jag fått välja så hade jag gjort saker på ett annat sätt. Men here I am. Sorgligt men sant. Man kanske inte ska bygga upp så höga förväntningar. Fan ocskå!

Inte bloggat på ett tag kanske bäst, skriver om samma sak känns det som ibland.

En person man verkligen älskar, det känns som första gången man verkligen älskar någon så tar det slut. Jag dumpar, vem trodde det? Är jag helt förlorad? Helt lost? Men på nått sätt var det ett gemensamt beslut. No regrets även om jag tvivlar så jävla många gånger.

Många gånger har jag velat be om ursäkt för mitt beteende men inser också att det är normalt. Tyvärr! Egotrippad sometimes.

Vad jag många gånger är, är osäker. Jag känner mig aldrig helt säker. Jag känner mig förlorad till allting. Sen får man höra mitt i allt att man känns så stark. Hur i helvete kan jag vara stark när det känns som om jag går under?

Personligen är jag en person som tänker mycket. Jag tänker för mycket på det förgångna och det som kommer hända. Varför? Jag kan inte leva i nuet även om man måste. Man måste verkligen det. What have I to live for?

Denna veckan har jag levt för mycket på impuls bara gjort saker som faller mig. Helt galna i vissa fall. Och jag har mått bra för jag har inte tänk på mitt förhållande eller ja mitt förhållande som krascha.

Det finns inget som säger att vi inte kommer bli tillsammans igen. Men inget heller talar om att vi ska bli tillsammans igen. So I think we stand on the same level.

Många gånger har jag velat ringa upp och berätta allt jag känner verkligen tjata. Men det hjälper inte då tror han att jag är något freak. Jag vill inte att mitt liv ska vara någon jävla freakshow!

Dag efter dag är det alltid nått. Borde bara vara en helg typ långt bort från trafikljus och busshållplats. Från kullersten till affärer. Men jag skulle sakna det så oehört mycket. Jag vet en plats jag vill vara på nu. Men det kanske inte kommer vara på ett tag. Eller kanske aldrig mer!

I don’t wanna stop? (8)

Ibland kan man tycka att det inte är värt att kämpa. Men så fan klart att det är. Såklart att man ska kämpa för vad man vill ha. Ibland är det lönlöst. Ibland är det de som behövs. I mitt fall vet jag inte, I’m stuck in the middle.

Det finns ingen som kan hjälpa mig!